Jennifertoday

Jag har alltid känt och vetat att hon finns, att de finns. Men de först idag som jag vet, idag som jag fått det bekräftat. Dagen då personer jag vetat om tar en riktig plats i mitt liv. Nu finns hon där. Det är sant. Jag vet själv inte vart jag ska ta vägen riktigt, vad jag ska tänka, säga eller känna. Fast lite vet jag...det känns bra i hjärtat.

Efter att jag hade varit ute med Ruff så blinkade mobilen, samtal missade. Okänt nummer? Letar på hitta.se och ser efternamnet Fernando och får en pirrande magkänsla. Ringer upp och får höra att jag ska ringa till Jennewvi. Personen som jag har vänt mig till för att hitta min biologiska mamma. Hon är på Sri lanka just nu. Får ett nummer...funkar inte. Ringer tillbaka...får ett nytt nummer...funkar inte... förtvivlad. Provar att ringa från mobilen och singaler går fram. En man svarar, jag förklarar kort vem jag är, får "wait" till svar. En kvinna pratar och säger på halv knackig engelska att de har hittat min mamma. Glädjerus! Hon berättar kort att de har visat henne bilden jag skickat, det stämmer, de är hon. Har en bror i Saudiarabien, mina andra syskon finns kvar. Så får jag prata med Jennewvi som förklarar allt och berättar att de har mailat mig för nån vecka som om allt. Men inte har jag fått nåt mail! Så får jag höra att hon bor kvar i samma område. Att hon blev jätte glad och grät när hon fick veta att jag letade. Att hon hade ringt till Jennewvi ett par gånger och frågat om de hade pratat med mig. Känns bra att veta att hon vill träffa mig, att hon har tänkt på mig. Ska höra av mig till Jennewvi imorgon. Kanske har de talats vid en gång till. Ska skriva ett brev nu och börja fundera ut när jag ska åka ner. Har mycket på gång just nu men innan hösten 2009 ska jag har varit där. Det är mitt mål.  

Som sagt...nya människor kliver in i mitt liv och det känns bra.